Checklista miljötekniska markundersökningar

Punkterna ned i checklistan som är markerade med asterisk, * betyder att det är obligatorisk uppgift att fylla i och lämna uppgifter om detta. Övriga punkter ska redovisas utifrån behovet i den enskilda undersökningen. Anser Miljöförbundet att en redovsning saknas kan vi komma att begära komplettering om dessa uppgifter.

Administrativa uppgifter

• Fastighetsbeteckning *
• Beställare av undersökningen inklusive kontaktuppgifter till kontaktperson *
• Konsult som utfört provtagningen *
• Datum för utförd provtagning *
• Fakturauppgifter *.

Syfte

• Syftet med undersökningen ska framgå tydligt *

Det ska framgå om rapporten avser en översiktlig eller fördjupad undersökning och om syftet är exempelvis ändrad markanvändning inför ny detaljplan, utredning av hälsorisker på befintlig verksamhet, masshantering, nedläggning av verksamhet eller kompletterande undersökning med mera.

Områdesbeskrivning

• Undersökningsområdets yta * (i kvadratmeter eller motsvarande).
• Markanvändning enligt detaljplan * (både nuvarande och planerad markanvändning).
  
• Områdesförhållanden * (närhet till relevanta skyddsobjekt som till exempel bostadsmark, skola, brunnar eller ytvatten).
  
• Beskrivning av markytor (till exempel hårdgjorda ytor eller topografi).
  
• Beskrivning av områdets geologi och hydrogeologi (jordlagerföljder och grundvattennivåer, akviferer, ledningar, strömningsriktning på grundvatten).
  
• Lokaliseringsfigur * (karta med norrpil och skalstock där undersökningsområdet tydligt framgår).

Historisk inventering

• Verksamhetshistorik
  Det ska framgå vilka verksamheter som bedrivits inom området alternativt om inga verksamheter bedrivits inom området.
  
• Kemikaliehantering
  Beskrivning av hantering av kemikalier, plats för lagring och hantering av farligt avfall, cisterner, spill, läckage, brand, tillbud eller olyckor.
  
• Potentiella föroreningar
  Bedömning utifrån verksamhetshistorik och kemikaliehantering.
  
• Kontrollera mot MIFO-objekt
  Det ska framgå av den historiska inventeringen att kontroll har gjorts i MIFO-databasen.
  
• PCB-inventering eller sanering
  Har det gjorts någon markundersökning eller marksanering i samband med PCB-sanering?
  
• Tidigare utförda undersökningar *

Utformning av provtagning

• Placering av provgropar eller provpunkter
  Det ska framgå på en karta var provgroparna eller provpunkterna är placerade och vilka medier som har provtagits, till exempel jord, grundvatten, porgas med mera.
  
• Motivering till provgropar eller provpunkter
  Motiveringen ska utgå från den historiska inventeringen och syftet med provtagningen. Olika provtagningsstrategier utifrån historisk markanvändning eller planerad markanvändning.
  
• Analysdjup och intervall
  Generellt ska prov tas med hänsyn till jordlagerföljd men i halvmetersintervall i homogena jordlager med en större mäktighet än 0,5 meter. Analysdjup bör uppgå till minst 0,5 meter ner i naturligt material. Vid utvärdering av hälsorisker eller markmiljö bör analysdjupet uppgå till 1,5 meter under markytan om jordlagren består av fyllning. Vid djupare grundvattennivå bör det undersökas djupare med avseende på intag av växter. Detta krävs i normalfallet där massorna ska lämnas kvar vid bostäder, skolor eller förskolor. Byggnation med djup grundläggning kan innebära att provtagning utföras till det djup som massorna ska klassificeras. Alla nivåer som ska schaktas ska analyseras.
• Analysparametrar jord
  I fyllnadsmassor behöver alltid metallerna arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink analyseras samt fraktionerade alifater och aromater, BTEX, PAH och PCB.
  
  Vid provtagning inom tidigare eller befintliga fruktodlingar ska alltid DDT analyseras.
  
  Analysparametrarna ska alltid motiveras och anpassas efter den historiska inventeringen. Här är några exempel på vad som bör beaktas:
  
  • PCB ska alltid analyseras om det funnits i byggnader, inom gamla militärområden, växthus, transformatorstationer eller vid lagring av spillolja.
  • Bekämpningsmedel ska analyseras i åkermark, inom gamla järnvägsområden, växthus, plantskolor eller vid lagring av bekämpningsmedel.
  • Kreosot vid järnvägsområden.
  • Asbest där det stått gamla växthus som har rivits.
  • PFAS11, i första hand i grundvatten, på brandövningsplatser, brandstationer, om det brunnit i området. Stora industrier kan ha egna brandövningsplatser. Kan ha använts vid ytbehandling, metallindustri, avfallshantering samt tvätteri- och textilverksamheter.
  • Dioxiner vid sågverk, virkeslager, doppning, brand och avfallsförbränning.
  • Klorerade alifater om höga halter påvisats i grundvatten.
  • TBT i sediment eller jord vid äldre hamnverksamhet.
  • Screeninganalyser bör göras vid deponier och vid behov exempelvis när historiken är bristfällig.
  • Klorfenoler vid sågverk, virkesupplag och doppning.
  • PFAS11 vid misstanke om källområde inom området. Inför detaljplan behöver även närområdet utanför men i anslutning till aktuellt område kontrolleras med avseende på potentiella källområden som t ex brandstationer.
  • Klorerade alifater behöver alltid kontrolleras inom staden vid undersökning inför detaljplan. Eventuellt inte nödvändigt i ytterområden av staden och/eller åkermark.
  • Ftalater vid plastindustri, bilskrot eller kabeltillverkning.
  • Bekämpningsmedel vid åkermark, inom gamla järnvägsområden, växthus, plantskolor, lagring av bekämpningsmedel.
    
  • Screeninganalyser bör göras vid behov exempelvis när historiken är bristfällig.
    
• Analysparametrar grundvatten
  Som minst behöver metallerna arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, och zink analyseras samt fraktionerade alifater och aromater, BTEX och PAH.
  
  Analysparametrarna ska alltid motiveras och anpassas efter den historiska inventeringen. Nedan följer några exempel på vad som bör beaktas:
• PID-mätning
  PID-mätning kan utföras men duplikatprov för eventuell laboratorieanalys ska i så fall uttas.
  
• Eventuella avvikelser från provtagningsplanen
  Avvikelser från provtagningsplanen ska motiveras och det behöver beskrivas att syftet med undersökningen fortfarande kan uppnås.
  
• Antal grundvattenrör
  Grundvatten bör generellt undersökas. Det måste göras om syftet är att utreda hälsorisker, undersökning inför en ny detaljplan eller om schaktarbeten ska utföras ner under grundvattennivån.Generellt bör minst tre grundvattenrör installeras. Det ska också utföras om det finns en ansvarig förorenare eller om en verksamhet ska avvecklas.
  
• Asfalt
  Ska asfalt rivas behöver det provtas. Asfaltspray kan inte användas för klassificering. Indränkt makadam ska provtas separat.
  
• Betong
  Ska betong rivas ska den provtas. Eventuell ytbeläggning behöver provtas separat från underliggande betong. Följ rekommendationer från Statens geotekniska institut, SGF-rapport (SGF 1:2010) om provtagning av byggnader. Betong kan även behöva analyseras med avseende på krom-6.

• Jord – Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark
  Generella riktvärden, den senaste versionen, bör användas vid en inledande bedömning.
• Jord – Platsspecifika riktvärden
  Konceptuell modell behöver presenteras där aktuella exponeringsvägar framgår. Om platsspecifika riktvärden beräknas på grund av att förhållandena på platsen skiljer sig från KM respektive MKM så behöver platsspecifika riktvärden beräknas för samtliga parametrar. Modellparametrar ska inte ändras t.ex. kroppsvikt och andningshastighet (se tabell A1.3 i rapport från Naturvårdsverket 5976).
  
  Ingår skyddsbarriärer, radonskydd, asfalt eller ventilation i riskbedömningen behöver ett kontrollprogram tas fram. En skyddsbarriär får aldrig utgöra en förutsättning för riskbedömningen.
  
  Om flera parametrar samtidigt justeras måste en rimlighetsbedömning göras på om modellen fortfarande är giltig.
• Jord – holländska riktvärden
  Kan användas när svenska riktvärden saknas. Lämpligheten ska bedömas.
• Jord – beräkna riktvärden för ämnen som saknas i Naturvårdsverkets modell
  Om det är aktuellt ska detta göras utifrån Naturvårdsverkets rapport, NV 5976.
• Grundvatten – Generella riktvärden för grundvatten från Sveriges geologiska undersökning (SGU används i första hand (SGU-FS 2013:2).
• Grundvatten – Branschspecifika riktvärden vid bensinstationer och dieselanläggningar från Drivkraft Sverige (Tidigare SPBI) - används i andra hand. Riktvärden har tagits fram för ämnen i grundvatten vid bensinstationer baserat på fem olika exponeringsvägar; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker vid utströmning i ytvatten eller våtmarker. Det behöver framgå vilka exponeringsvägar som bedöms vara aktuella.
• Grundvatten – Klassindelning enligt bedömningsgrunder från SGU
  - används i tredje hand (SGU 2013:01). Bedömningsgrunderna har anpassats till Livsmedelsverkets gränsvärden respektive Socialstyrelsens riktvärden för dricksvatten och dessa gräns- och riktvärden är satta utifrån vattnets användbarhet som dricksvatten.
• Grundvatten – holländska riktvärden från RIVM
  För övriga ämnen där svenska riktvärdens saknas kan jämförelse göras med holländska åtgärdsvärden (intervention values) som anger en nivå där människor, växter eller djur kan anses som allvarligt påverkade eller hotade (VROM, 2009).

• Vem utförde undersökningen?
• Beskrivning av provtagningsstrategi jord
  Det ska framgå om provtagning skett med exempelvis provgropsgrävning, skruvborr, foderrörsborrning, sonicborrning, grävning för hand, ISM, provtagning på hög med mera. Motivering till vald strategi behöver finnas med. Det ska framgå om det har uttagits samlingsprov och hur många delprov det består av samt hur proven har uttagits.
  
  Generellt rekommenderar miljöförbundet provtagning med hjälp av provgropar om det är möjligt. Provgropsgrävning ger en god överblick av jordens sammansättning, jordlagerföljd, avvikande material med mera. Vid provgropsgrävning kan större provmängd uttas, vilket ger en
  bättre representativitet i jämförelse med borrmetoder. Metoden är även bra för att ta prov på distinkta skikt. Provgropsgrävning begränsas av att det på alla platser inte är lämpligt att gräva gropar och provtagningsdjupet. Ett alternativ är att kombinera provgropsgrävning och skruvborr.
  
  
• Beskrivning av provtagningsstrategi grundvatten
  Strategin behöver utformas utifrån de kemiska egenskaperna hos de ämnen som ska provtas.
  
  Redogörelse för vilka kärl som använts vid provtagningen.
  
  Renspumpning ska alltid utföras. Bristande renspumpning medför att finpartiklar från installationen finns kvar i röret och kontaminerar
  grundvattenprovet.
  
  Redovisning av utförd omsättning. En otillräcklig omsättningspumpning innebär att provet innehåller vatten som stått i röret och inte nytt inströmmande vatten. Vattnet kan då även vara påverkat av störningar från installation av röret.
  
  Filterplacering och längd på filtret behöver framgå. Placering av filter styrs av syftet med provtagningen.
  
  Det behöver beskrivas om proverna har dekanterats innan analys.
  
  Grundvattenprover för metallanalyser rekommenderas att filtreras i fält men kan även filtreras på lab. Detta ska i så fall motiveras.
  
  Det ska framgå om fältparametrar har uppmätts, exempelvis pH, redox eller konduktivitet.
  
• Beskrivning av provtagningsstrategi övrigt
  Det behöver framgå hur andra medier såsom sediment, asfalt, betong, byggnadsmaterial, porgas, inomhusluft etcetera provtagits om detta ingår i undersökningen.
• Provhantering alla medier
  Det behöver framgå hur proverna har förvarats från det att de uttogs till att analyserna utförts.
• Provberedning på laboratorium
  Generellt bör det utföras provberedning på laboratorium, dock ej på flyktiga ämnen. Om provberedning inte utförs behöver detta motiveras.
  
  Provberedningen är särskilt viktig för prover där föroreningshalten är heterogen, såsom samlingsprover.
  
  För att diagrammen i SGI:s Klassning av förorenade jordmassor in situ ska ge en rättvisande bild krävs att laboratoriets provberedning görs korrekt så att analysprovet blir representativt för det prov som skickats till laboratoriet. Detta kräver normalt att man beställer särskild provberedning. Om det inte görs finns det en uppenbar risk att sannolikheten för felklassning blir större än vad diagrammen visar, särskilt för heterogena samlingsprover.
  
  Vid Incremental Sampling Methodology (ISM) omfattar strategin särskilda procedurer för provhantering och provberedning på laboratorium. Om denna provtagningsstrategi valts måste alltså särskild provberedning ingå.
• Beskrivning av observationer i fält
  Färg, lukt- och synintryck, jordlagerföljder etcetera. Motivera analyserade parametrar utifrån observationerna.

• Beskrivning av föroreningssituationen i jämförelse med valda bedömningsgrunder
  Texten ska beskriva om föroreningarna påvisats i fyllnadsmaterial eller naturligt material, om det rör sig om punktkällor som kan avgränsas eller om liknande halter kan påvisas i fyllnaden.
• Beskrivningen av föroreningarna ska också omfatta andra provtagningsmedier än jord.
  
• Säkerheten i klassningen – klassificering av massor
  Har undersökningen syftat till att klassificera massor ska risken för felklassificering presenteras. Exempelvis i enlighet med SGI publikation 40.
  
• Repeterbarhet – klassificering av massor
  Har provtagningen repeterats ska standardavvikelsen (CV) presenteras. Om CV överskrider 0,35 behöver det framgå vilka kompletterande provtagningar som kommer att utföras för att säkerställa att inga halter som kan innebära risker kvarlämnas eller återvinns.
  
• Beskrivning av hur föroreningssituation påverkar föreslagen detaljplan
  Om provtagningen utreder föroreningssituationen inför en detaljplan ska möjligheterna att avhjälpa påvisade föroreningar framgå. För att veta om avhjälpandeåtgärderna är realistiska och rimliga bör de uppskattade kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna redovisas i markundersökningsrapporten.
• Egenskapsområden
  Det ska framgå om undersökningsområdet utgörs av ett egenskapsområde eller om det finns flera egenskapsområden. Bedömning bör framgå av provtagningsresultatet. Detta är extra viktigt om medelvärden har beräknats.
  

• Bedömning av risker föroreningen innebär
  Beskrivning av om det finns akuta risker i dagsläget eller långsiktiga risker för nuvarande verksamhet samt beskrivning av vilka risker som finns för planerad verksamhet. Även spridningsrisker bör beaktas i riskbedömningen.

• Bedömning av om de behöver avhjälpa påvisade föroreningar
  En tydlig motivering till varför avhjälpandeåtgärder krävs ska finnas med.
  
• Bedömning av om andra åtgärder är nödvändiga
  Till exempel odlingsförbud, skyltar, ångtäta skikt med mera.
  

• Bedömning av risker föroreningen innebär *
  Beskrivning av om det finns akuta risker i dagsläget eller långsiktiga risker för nuvarande verksamhet samt beskrivning av vilka risker som finns för planerad verksamhet. Även spridningsrisker bör beaktas i riskbedömningen.

• Situationsplaner med provtagningspunkter *
  Norrpil, markerat undersökningsområde och skalstock ska alltid finnas med. Även relevanta installationer som ledningar eller cisterner i de fall det är aktuellt ska redovisas. SGF:s standardbeteckningssystem bör användas. Eventuella egenskapsområden eller beslutsenheter ska framgå SGF:s jordartsbeteckningssystem bör användas.
  
• Fältprotokoll *
  SGF:s jordartsbeteckningssystem bör användas. Installationsparametrar för grundvattenrör behöver framgå, exempelvis filterplacering, tätning, rördjup. Eventuella fältmätningar exempelvis, PID, XRF, redox, pH eller konduktivitet ska framgå i fältprotokollet. Ska finnas för både jord och grundvatten samt eventuella andra provtagna medium.
  
• Analyssammanställningar *
  Jämförelse med relevanta riktvärden eller jämförelsevärden ska framgå för alla provtagna medier.Provtagningsdatum ska också framgå.
  
• Analysrapporter *
  Analysrapporter för alla prover som uttagits ska bifogas.
  
• Klassningsritning
  En klassningsritning ska finnas som tydligt visar hur föroreningar i olika halter förekommer på olika djup så att det tydligt framgår hur det ska schaktas. Exempelvis kan färgkodning användas.