Hoppa till innehåll

PCB

PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar som började framställas och användas på 1930-talet.

PCB (polyklorerade bifenyler) framställs på konstgjord väg och är ett av våra allvarligaste miljögifter på grund av att det är mycket lösligt i fett och extremt svårnedbrytbart. PCB har skadliga effekter på bland annat immunförsvaret, fortplantningsförmågan och nervsystemet, och det kan dessutom ge ökad cancerfrekvens.
PCB hittades för första gången i miljön på 1960-talet. Det sammankopplades med kraftiga störningar på vissa rovdjursarter, bland annat säl, havsörn och utter. Att effekter ses först på rovdjur beror på den stora lösligheten i fett och att det är så svårnedbrytbart, vilket medför att det anrikas, det vill säga att koncentrationerna ökar uppåt i näringskedjorna.

Varför ska du inventera och sanera PCB?

PCB är farligt för miljön och för människors hälsa. PCB tas lätt upp av levande organismer och har skadliga effekter på fortplantningsförmåga, immunförsvar och nervsystem hos både djur och människor. Via läckage från fogar och felaktig hantering av PCB-haltigt rivningsmaterial har PCB fått en så storskalig spridning att vi kan finna spår av det överallt omkring oss. Intaget via livsmedel är avgörande för den halt vi har i kroppen. Alla byggnader, förutom en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, som är uppförda eller renoverade under åren 1956-1973, ska därför enligt miljöbalken inventeras och saneras med avseende på PCB-produkter.

Var finns och hur sprids PCB?

PCB användes i Sverige bland annat i den stora satsningen på bostadsproduktion på 1960-talet. Ämnena finns fortfarande kvar i vissa byggmaterial och produkter. PCB avges från fogmassor i byggnader till luft och mark och sprids sedan vidare ut i miljön. PCB kommer också ut i miljön genom felaktig hantering vid rivning eller utbyte av produkter med PCB.

  • Fogmassor
    Fogmassor med PCB användes mellan 1956-1973 i så gott som alla typer av byggnader. PCB kan förekomma i fogmassor mellan betongelement, runt fönster och dörrar, på balkonger, vid trappor, i dilatationsfogar och runt fasadelement av sten. Fogmassan kan även finnas dold bakom plåtfasader och fönsterlister.
  • Golv
    PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor för fogfria, halkskyddade golv som har lagts in i storkök och industrilokaler under åren 1956-1973.
  • Isolerrutor
    Vissa typer av isolerrutor från tiden 1956-1980 är förseglade med PCB-haltig massa. Dessa rutor användes framförallt i offentliga byggnader, kontorshus mm och inte i någon större utsträckning i bostadshus.
  • Kondensatorer
    Kondensatorer med PCB kan förekomma i lysrörsarmaturer installerade före 1980. Små kondensatorer i enfasmotorer installerade fram till 1980 kan innehålla PCB-oljor och finns bland annat i fläktar till oljebrännare, i cirkulationspumpar, tvättmaskiner, centrifuger, torktumlare och köksfläktar.

Mer information hittar du på informationsbroshyr Inventering och sanering av PCB

Inventering av PCB

Om man med säkerhet vet föroreningens utbredning (till exempel kvicksilver i ett avloppssystem) krävs normalt inte någon vidare undersökning. Miljöförbundet kan i ett sådant fall meddela krav på sanering direkt. I övriga fall måste föroreningens omfattning och utbredning utredas och föreläggande om undersökningar kan komma att meddelas. Om det är flera parter som kan ha orsakat en förorening kan samtliga parter föreläggas att solidariskt ansvara för undersökningar och sanering.
Fastigheter där man har bedrivit verksamheter (till exempel bensinstationer, bilskrotar, tandläkare, avfallsupplag) där det hanterats kemikalier, avfall eller produkter och där det finns risk att mark, rörsystem eller annat område har förorenats, behöver alltid undersökas. Undersökningar ska utföras i anslutning till tidpunkten då den specifika verksamheten upphör eller ändras eller i samband med upptäckten i de fall det finns risk att föroreningen kan spridas och därmed påverka människors hälsa eller miljön.

Metod för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)

Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFO-modellen som står för Metod för Inventering av Förorenade Områden.

MIFO-arbetet delas upp i tre olika faser. Dessa utgör grunden för arbetet runt om i landet med att kartlägga omfattningen av markföroreningar samt för att riskklassa dessa. Genom riskklassningen kan man få fram en prioriteringsordning när det gäller finansiering av saneringsinsatser.

Inventeringen är ett arbete som bedrivs i projektform i huvudsak hos Länsstyrelsen Skåne. Mycket av arbetet går ut på att göra industrihistoriska inventeringar genom sökning i olika arkiv och handlingar samt genom intervjuer med människor som arbetat eller på annat sätt har kunskap om företag och verksamheter. En viktig del av arbetet är en generell riskklassning efter Naturvårdsverkets Branschkartläggning.

År 2008 hade man identifierat drygt 80 000 områden i landet som potentiellt förorenade. Omkring 17 000 objekt har riskklassats och nästan 60 000 branschklassats (ett sätt att klassa områden efter bransch/typ av verksamhet som bedrivits). Arbete pågår för fullt med att inventera, utreda och vid behov efterbehandla de förorenade områdena som bedömts utgöra risk för miljön eller vår hälsa.

Anmälan till miljöförbundet