Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är till för att förhindra att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa.

Ystad-Österlenregionens miljöförbund handlägger ansökningar om tillstånd för spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde och på tomtmark, förskola, lekplats med mera. Enligt 6 kap. 1 § NFS 2015:2 ska alla som yrkesmässigt avser att sprida bekämpningsmedel inom ett vattenskyddsområde ansökan om tillstånd. Tillståndsplikt råder inte i de fall bekämpningen har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskeras att skadas.

Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

Ansök om tillstånd för att sprida bekämpningsmedel

Miljöförbundet vill också poängtera vikten av att ansökningarna ska inkomma i god tid före spridningen ska börja, just för att beslutet ska hinna bli klart i tid. Se över tidpunkterna för framtida direktionsmöten och ta höjd för handläggningstiden när du planerar att skicka in ansökan. Det kan hända att det ligger många andra liknande ärenden som ska upp till samma direktionsmöte, vilket kan påverka.

Komplett ansökan

Det är viktigt att ansökningarna som inkommer är kompletta för att handläggningen ska kunna ske så fort och smidigt som möjligt, detta för att minimera handläggningstiden och därmed avgiften. Är ansökningarna inte kompletta begärs kompletteringar in, och handläggning av ärendet kan påbörjas först när ärendet är komplett.

Handläggningstid

Från tidpunkten då ärendet är komplett har miljöförbundet en handläggningstid på 6 veckor. Under denna tid ska ärendet bl.a. hinna gå på remiss till berörd VA-enhet i kommunen, och svarstiden brukar inte understiga 1 vecka. Ett ”Förslag till beslut” presenteras för politikerna i Direktionen, som fattar det avgörande beslutet, på Direktionsmötena som går av stapeln ett visst antal datum per år. Ärendet ska vara färdigt och utskickat till politikerna senast 1 vecka innan det planerade mötet.

Uppgifter om markförhållanden

Det är av stor vikt att uppgifter om markförhållanden (modermaterial, alv, matjord, mullhalt) som inkommer via simuleringarna i MACRO-DB stämmer överrens med de uppgifter som presenteras på SGU:s hemsida (via kart och via jordartshjälpen för MACRO-DB). Har man egna markprover för sand-, silt- och lerhalt, som kanske visar på bättre förutsättningar än de uppgifter som presenteras i SGU:s kartor, är det viktigt att dessa prov är tagna på rätt djup (2 meter) för att ligga som grund för en annan bedömning.

Består verksamhetens olika skiften av olika typer av modermaterial, som ungefär motsvarar varandras storlek, ska simuleringar inkomma för var och en av dessa (exempelvis, har man både svämsediment samt morän i ungefär lika stora delar, måste simuleringar genomföras på dem båda).

Tidpunkten för bekämpning

Det samma gäller för tidpunkten för när man tänkt sprida preparaten. Har man endast lämnat in en simulering som anger spridning av ett visst preparat i slutet av maj månad, räknas inte denna simulering om man sedan vill sprida i september också. En simulering för september månad måste därmed också inkomma som underlag. Det är därför viktigt att man tänker över hur ofta och en ungefärlig tidpunkt för besprutningen, så att dessa uppgifter sedan stämmer överens med de uppgifter som man skriver ner i sin sprutjournal. Uppgifter rörande detta kommer att kontrolleras antingen via tillsyn på plats eller via inkomna sprutjournaler.

Regler för bekämpningsmedel

Ett bekämpningsmedel kan vara antingen en biocidprodukt eller ett växtskyddsmedel beroende på vilket användningsområde det har. I bekämpningsmedelsregistret finns uppgifter om biocidprodukter och växtskyddsmedel som är godkända i Sverige. Uppgifterna handlar bland annat om produkternas godkännande gäller eller om de har upphört, på vilket sätt de får användas och vilka verksamma ämnen de innehåller.

Bekämpningsmedel

37 § Växtskyddsmedel får inte användas
1. på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete,
2. på skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
3. i parker eller trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till,
4. inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt,
5. på tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö, eller
6. på växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler. Förordning (2021:229).

40 § Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel
1. i sådana parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde och som inte omfattas av förbudet i 2 kap. 37 § 3,
2. inom idrotts- och fritidsanläggningar,
3. vid planerings- och anläggningsarbeten,
4. på vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och
5. på ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material.
Förordning (2022:289).

40 a § Tillståndsplikten i 40 § gäller inte växtskyddsmedel som i föreskrifter meddelade enligt 37 a § har undantagits från användningsförbudet i 37 §.

Tillståndsplikten i 40 § 4 och 5 gäller inte användning av växtskyddsmedel
1. på vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
a) invasiva främmande arter, eller
b) karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen, eller
2. på banvallar. Förordning (2022:1393).

41 § Det är förbjudet att utan skriftlig anmälan till den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel
1. på vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
a. invasiva främmande arter, eller
b. karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen,
2. på banvallar, och
3. inom områden som inte omfattas av förbud enligt 37 § eller krav på tillstånd enligt 40 § och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.

41 a § Kravet på anmälan i 41 § gäller inte växtskyddsmedel som i före-skrifter meddelade enligt 37 a § har undantagits från användningsförbudet i 37 §.

Kravet på anmälan i 41 § första stycket 3 gäller inte användning på åkermark. Förordning (2021:229).

42 § Bestämmelserna i 37 § 1, 40 § och 41 § gäller inte användning som
1. har karaktär av punktbehandling, och
2. har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Förordning (2021:229).

Vilka bekämpninsmedel finns?

  • Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Det kan vara mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter.

  • Biocidprodukter

Biocidprodukter är alla de bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. De biocidprodukter som verkar på kemiskt eller biologiskt sätt omfattas av biocidlagstiftningen. Det kan till exempel vara desinfektionsmedel, myggmedel, träskyddsmedel, råttgift eller en båtbottenfärg. Biocidprodukter som däremot verkar på ett fysiskt eller mekaniskt sätt omfattas inte av reglerna för biocider. En mekanisk råttfälla är ett exempel på en sådan produkt.

  • Biologiska bekämpningsmedel

Både biocidprodukter och växtskyddsmedel kan vara biologiska bekämpningsmedel. Vid biologisk bekämpning används ofta naturliga fiender till de skadeorganismer som ska bekämpas. Naturliga fiender kan vara mikroorganismer som bakterier, virus och svampar, eller makroorganismer som nematoder (rundmaskar), insekter eller spindeldjur, så kallade NIS.

Om du vill sälja eller använda ett biologiskt bekämpningsmedel som består av mikroorganismer i Sverige behöver medlet vara godkänt av Kemikalieinspektionen.

Mer information finns på Kemikalieinspektionens hemsida

Spridning av bekämpningsmedel intill dräneringsbrunnar

Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (2015:2) ska ett fast skyddsavstånd om 2 meter upprätthållas.

I 3 kap 1 § Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (2015:2) framkommer att fasta skyddsavstånd måste iakttas vid spridning av bekämpningsmedel intill vissa typer av objekt.

3 kap. Spridning av växtskyddsmedel

Fasta skyddsavstånd

1 § Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta skyddsavstånd.

1. 2 meter till öppna diken samt till dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar,

2. 6 meter till sjöar och vattendrag räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och

3. 12 meter till dricksvattenbrunnar.

Fasta skyddsavståndet ska utökas om omgivningen är extra känslig av något slag, t.ex. om det på intilliggande fält odlas ekologiska grödor eller om en granne har sin tomt intill. Hur stort skyddsavstånd man ska hålla kan bero på många faktorer;

Anpassade skyddsavstånd

2 § Utöver vad som följer av 1 § ska den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till

1. på platsen för spridning rådande temperatur, vindförhållanden och övriga väderförhållanden,

2. det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen,

3. växtskyddsmedlets egenskaper,

4. omgivningens känslighet för medlet, samt

5. den använda spridningsmetodens precision.

3 § För att bestämma anpassade skyddsavstånd enligt 2 §, ska den som avser att sprida växtskyddsmedel med bogserad eller maskinburen spruta ha utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet på platsen för spridning. Vindhastigheten ska kunna bestämmas med en noggrannhet av ± 0,5 m/s.

Undantag 4 § Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte vid användning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas.