Registrering av livsmedel

Anläggningar som hanterar animaliska livsmedel, till exempel råa ägg, kött eller fisk, och som levererar produkter till andra livsmedelsföretag, omfattas oftast av krav på godkännande. Godkännande söks hos Livsmedelsverket.

Anläggningar där livsmedel säljs eller levereras direkt till slutkonsument, som butiker, catering, personalmatsalar, caféer och restauranger, ska registreras. Det gäller även verksamheter som är mellanhand och distribuerar vidare, utan att påverka livsmedlets förpackning, märkning, säkerhet eller sammansättning. Exempel på sådana verksamheter är distributionsterminaler och grossister. Anmälan om registrering görs hos Ystad-Österlenregionens miljöförbund.

Ibland behövs varken godkännande eller registrering, exempelvis vid försäljning till allmänheten vid aktiviteter som basarer och marknader, där privatpersoner tillfälligt hanterar livsmedel i liten skala. Även om godkännande eller registrering inte krävs så gäller alltid kravet på att livsmedel som släpps ut på marknaden ska vara säkra. Kontakta alltid miljöförbundet om du är osäker på vad som gäller!

Riktlinjer som gäller för alla livsmedelsföretagare

Gemensamt för alla som arbetar med produktion, bearbetning, handel eller servering av livsmedel, t.ex. restauranger, livsmedelsbutiker och bagerier är:

Ansvar

Företagaren ansvarar för de livsmedel som han/hon tillverkar, transporterar, lagrar eller säljer. Regler om säkerhet och märkning ska efterlevas.

Spårbarhet

Det ska gå lätt och fort att hitta ett livsmedel som kan vara en fara för konsumenten.

Egenkontroll

Företagaren ska se till att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav.

Egenkontroll och HACCP för livsmedelsbranchen

En god egenkontroll tjänar alla på. Ett system för egenkontroll beskriver de rutiner ett livsmedelsföretag gjort upp för att för uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen.

Egenkontroll ska baseras på god hygienpraxis, GHP (vilket är grundförutsättningar för att tillverka säkra livsmedel) samt principerna i HACCP.

Grundförutsättningarna är:

• Personalen utbildas i hygien och förståelse för egenkontroll och HACCP
• God personalhygien
• Bra vattenkvalitet
• Förebyggande skadedjursarbete
• God rengöring av lokal, inredning och utrustning
• Regelbundet underhåll av lokal, inredning och utrustning
• Temperaturkontroller
• Ankomstkontroll av varor och emballage
• Avfallshantering

Hantering - hygien

Målet med tillsynen av hantering av livsmedel är att konsumenterna ska kunna köpa varor av god kvalitet, men också att man skyddas mot smittsamma eller otjänliga matvaror. Några av grundförutsättningarna för att få driva livsmedelsverksamhet är att hygien och hantering av livsmedel sköts på ett acceptabelt sätt. Livsmedelsföretagaren har ansvaret för att livsmedlen är säkra, rätt märkta och att de kan spåras framåt och bakåt i hanteringen.

Rengöring

Fungerande städrutiner och effektiva rengöringsmetoder är grunden för en hygienisk livsmedelshantering. Rengöring och städning är till för att hålla utrustning och ytor rena, torra och luktfria och så fria som möjligt från oönskade mikroorganismer.

Bakterier kräver näring, fukt och värme för att föröka sig. I smuts och matrester kan bakterier växa till kraftigt. Damm, som innehåller bakterier, kan genom luften spridas till ytor som kommer i direkt kontakt med livsmedel. Välplanerade lokaler och inredning med täta, släta och tåliga, lättstädade ytor och utrustning utan smutsfällor, är en grundförutsättning för bra hygien.

Rengöring kan ske på flera sätt och med olika intervaller; direkt efter avslutade arbetsmoment, daglig rengöring eller veckostädning och slutligen i form av mer sällan utförd "storstädning" eller specialrengöring. Rätt städmetod för varje typ av material är väsentlig, liksom rätt rengöringsmedel, dosering och temperatur.

För att göra rent krävs en kombination av fem faktorer: vatten, värme, kemiska medel, arbete och tid. Ett effektivt rengöringsprogram samt kontroll av rengöringen ska ingå egenkontrollprogrammet.

Torrsopning eller dammtorkning med torr trasa är olämpligt i alla utrymmen där oförpackade livsmedel hanteras. Dammet virvlar upp och sprids på till exempel bänkar och maskiner.

Det behövs separata uppsättningar av rengöringsmaterial för till exempel toalettutrymmen och utrymmen där livsmedel hanteras.

Sätt inte ihop rengjorda maskiner efter rengöring, utan låt delarna lufttorka till nästa användning. Bakterier kan annars växa till i fukten.

Tips! Det handlar egentligen inte om att göra rent utan att hålla rent!

Märkning och information

För att kunna bilda sig en uppfattning om en varas kvalitet är märkning av och information om livsmedlet av stor vikt, i synnerhet för allergiker som måste kunna lita på uppgifterna om vad ett livsmedel innehåller.

Reglerna om märkning av och information om livsmedel är mycket omfattande. Nya regler om livsmedelsinformation trädde i kraft 2014-12-13 och finns i förordning (EU) 1169/2011, den så kallade Informationsförordningen.

Avgifter

För en anmälan om registrering tas en avgift ut för handläggningen. Avgiften motsvarar två timmars handläggningstid, f.n. 2296 kronor. Från och med det år verksamheten startar tas en årlig kontrollavgift ut.

Avgifter för offentlig livsmedelskontroll

Ystad-Österlenregionens miljöförbund tar ut avgift för:

• Registrering av livsmedelsanläggning
• Normal offentlig kontroll
• Extra offentlig kontroll

Avgifter tas ut med stöd av 3-10 §§ förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och enligt Taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet beslutad av kommunfullmäktige i Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner.

Den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad och helt finansieras genom avgifter. Alla livsmedelsverksamheter placeras i riskklasser utifrån ett system framtaget av Livsmedelsverket. Genom riskklassificeringen fastställs det antal kontrolltimmar som ska ägnas åt verksamheten under ett år.

Avgifter för registrering och vid ägarbyte av livsmedelsanläggning

• Avgiften för registrering av en anläggning motsvarar två handläggningstimmar.
• Vid ägarbyte ska en ny anmälan och registrering göras. Observera att en ändring av bolagsform som som medför ett annat organisationsnummer också räknas som ett ägarbyte.
• Avgift betalas mot faktura.

Avgift för normal offentlig kontroll

För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek beror på typen av verksamhet och verksamhetens omfattning.

Genom riskklassificeringen fastställs det antal kontrolltimmar som ska ägnas åt verksamheten. Den årliga kontrollavgiften bestäms genom att antalet kontrolltimmar multipliceras med den timavgift som kommunfullmäktige fattat
beslut om.

Fast årlig kontrollavgift omfattar kalenderår och faktureras i förskott. Avgiften ska betalas från och med det år som anläggningen har registrerats och betalas med ett helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att hanteringen upphör.

Avgift för extra offentlig kontroll

Om påvisande av brister medför kontroll utöver den normala kontrollverksamheten tas timavgift ut för nedlagd tid och för faktisk kostnad för provtagning och analys av prover.

Lagstiftning

För all yrkesmässig hantering av livsmedel finns regler som till stora delar är gemensamma för hela EU. I Sverige är det Livsmedelsverket som är den centrala myndigheten som beslutar hur livsmedelkontrollen i landet ska bedrivas. Den praktiska kontrollen av att reglerna följs sköts av inspektörer i kommunerna. I Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner är det Ystad-Österlenregionens miljöförbund som har hand om livsmedelskontrollen.

Lagstiftningen omfattar bland annat egenkontroll och HACCP, offentlig kontroll, märkning, personalhygien, hantering, godkännande av livsmedelsanläggningar, dricksvatten samt avgifter.

Aktuell lagstiftning är till exempel:

• EG-förordning nr 178/2002 om grundläggande krav och principer för livsmedelslagstiftningen
• EG-förordning nr 852/2004 om livsmedelshygien, som bland annat anger allmänna krav på livsmedelsanläggningar och egenkontroll
• EG-förordning nr 882/2004 om offentlig kontroll, anger bland annat krav på hur kontrollmyndigheterna ska bedriva tillsyn och kontroll
• Livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813)
• Föreskrifter från Livsmedelsverket

Från och med 2006 gäller ett regelverk där följande fyra hörnpelare framhävs:

• Omfattar hela livsmedelskedjan. Från jord till bord, från foder och råvaror till färdiga livsmedel och tillagning
• Risk. Varje livsmedelsföretagare ska analysera vilka risker som finns i den egna verksamheten och som kan påverka livsmedlen.
• Tydliggör ansvaret. Livsmedelsföretagaren bär hela ansvaret för att livsmedlen är säkra, till exempel rätt märkta och kan spåras framåt och bakåt i hanteringen.
• Helhetssyn inom kontrollarbetet. Kontrollen inriktar sig främst på företagarens förmåga att leverera säker mat till konsumenten, genom goda rutiner i egenkontrollen.