Hoppa till innehåll

Skadedjur och ohyra

Skadedjur och ohyra kan skapa problem för de boende i en fastighet genom att angripa livsmedel, textilier eller träslag.

Mjölbaggar, silverfiskar, ängrar, myror och flugor räknas som ohyra. En insekt klassas som ohyra när den finns på olämplig plats i olämpligt antal. Detsamma gäller för skadedjur. Möss, råttor, sorkar, kråkor, måsar och vissa duvarter är exempel på skadedjur. Vilda djur som rådjur, grävlingar och vildkatter räknas också som skadedjur om de skapar problem vid din bostad, bland annat genom att smutsa ner.

Villaägare

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla skadedjur och ohyra borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- eller hemförsäkring. Kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Fastighetsägare

Fastighetsägaren, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens styrelse har det huvudsakliga ansvaret för åtgärda problemen. Om du som fastighetsägare har skadedjur eller ohyra i din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera att du har en skade-djursförsäkring. Därefter ska du kontakta det saneringsföretag som försäkringsbolaget rekommenderar.

Hyresgäster

Hyresgäster som har problem med skadedjur eller ohyra i sin bostad eller inom fastigheten ska kontakta värden, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens ordförande. Det är fastighetsägaren, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens styrelse som har det huvudsakliga ansvaret för saneringen. Om problemet inte åtgärdas kan anmälan göras till miljöförbundet.

Getingar

Har du problem med getingar? Fråga ditt försäkringsbolag om sanering av getingar ingår i hemförsäkringen. Om inte kan du själv anlita ett företag som arbetar med skadedjursbekämpning.

Ofta är det också möjligt att på egen hand förebygga och bekämpa en getinginvasion. Det bästa är att redan i april - maj leta till exempel i förråd och på vinden efter det första getingboet. Ofta sitter de vid en takbjälke eller i en ihålig vägg. Vid denna tid är boet litet som en pingisboll och lätt att slå ned med exempelvis en sopkvast. När getingen blir störd på detta sätt kommer den troligen att flytta.

Det kan vara svårt och riskfyllt att ta bort större bon, och om man är överkänslig eller det är ett stort getingsamhälle kan det rentav vara livsfarligt. Den bästa tidpunkten att ta bort bon är på kvällen och natten, då getingarna är slöa och håller sig inne. Säkrast är att först spruta in i öppningen med något medel avsett för getingar innan boet tas bort.

Getingarna brukar vara talrikast i augusti, då deras ungar föds. Om det då har varit en period med torka är de extra irriterade och stickbenägna. Risken för getingstick minskar om man undviker häftiga rörelser när en geting närmar sig. Man bör också täcka över kött och söta rätter och inte dricka ur en öppnad burk eller mörk flaska som stått ute.

Spansk Skogssnigel (mördarsnigel)

De senaste åren har allt fler fått problem med s.k. Spansk Skogssnigel även kallad mördarsnigel (det egentliga namnet är spansk skogssnigel) i sina trädgårdar. Namnet mördarsnigel har snigeln fått genom sitt aggressiva och delvis kannibalistiska beteende.

Spridningen sker huvudsakligen genom att snigelungar och ägg transporteras med plantor och prydnadsväxter. Storleken är i vuxet tillstånd som en svart skogssnigel och färgen varierar starkt från nästan svart över alla bruna och röda färgnyanser till orangegul.

Den spanska skogssnigeln uppträder på många håll i mycket stort individantal och kan göra svår skada i trädgårdar. Snigeln är allätare och ätskador har konstaterats på i stort sett alla typer av grödor och prydnadsväxter. Arten är svårbekämpad genom sin förmåga till självbefruktning och stora äggproduktion. Under vissa år har artens överlevnad ökat betydligt tack vare de milda vintrarna och de regnrika somrarna.

Bekämpning av sniglar

  • Samla in sniglar och avliva dem. Insamlingen måste ske regelbundet och insatserna bör samordnas i närliggande trädgårdar. Avlivning sker enklast genom att man skär eller klipper av huvudet. Avlivning kan även ske genom att man häller kokande vatten över sniglarna.
  • Gillra fällor i form av gömslen. Lägg ut föremål på marken (exempelvis brädbitar, masonitskivor, plastsäckar) som sniglarna kan gömma sig under på dagarna. Vittja fällorna dagligen.
  • Lägg ut beten som lockar till sig sniglarna. Till exempel rutten frukt, matavfall, blötlagda katt- och hundpellets och döda sniglar.
  • Strängar av kalk (släckt eller bränd) kan läggas ut runt plantor man speciellt vill skydda. Direkt kalkning på sniglarna leder till onormal slemavsöndring och död genom uttorkning.
  • Bearbeta jorden. Eftersträva en finkornig jordstruktur på våren. Uppskjut höstgrävningen så länge som möjligt för att göra det svårare för sniglarna att finna hålrum för övervintring.
  • Myskankor har använts av yrkesodlare för bekämpning av spansk skogssnigel. Ej lämpligt i villaträdgårdar.

Förebyggande åtgärder

  • Spola eller skölj av rotsystemet på nyinköpta plantor. Snigelägg eller snigelungar kan finnas i jorden.
  • Släng inte trädgårdsavfall eller jord ute i naturen.
  • Döda alla insamlade sniglar. Släpp inte ut dem levande på nya platser.
  • Håll rent i trädgården. Kvarlämnat skräp och skräphögar kan vara utmärkta tillhåll för sniglar. Ta bort svamp och avlägsna fallfrukt.
  • Kompostera i slutna kärl. Undvik öppna komposter. En öppen avfallshög kan vara tillhåll för 1000-tals sniglar.
  • Vattna på morgonen. Undvik kvällsvattning då sniglarna är nattaktiva djur. Vattna direkt på plantorna och undvik vattning över stora ytor.
  • Skörda grönsaker och rotfrukter i tid.

Råttor och möss

Särskilt på hösten söker sig råttor och möss gärna inomhus. Håll därför dörren stängd, och se till så att golvbrunnens lock sitter fast ordentligt. Kasta inte matavfall i annan kompost än skadedjurssäkrad varmkompost. På lantbruk är det viktigt att städa upp foderspill och spannmål samt eliminera alla hål i byggnader. Om problemen ändå blir för stora kan betesstationer och fällor användas såväl ute som inne.

Bekämpning av råttor och möss kan ingå i hemförsäkringen, och i annat fall kan man på egen hand kontakta ett företag som utför bekämpning av skadedjur. Det är fastighetsägaren som är ansvarig för bekämpning av skadedjur. Vad gäller råttor i det kommunala spillvattennätet ansvarar VA-avdelningen i respektive kommun för att bekämpning utförs vid behov.